Kommersiell humleodling

Småskaliga bryggerier som producerar öl på hantverksmässigt vis har exploderat i antal under de senaste åren. Nu finns uppemot 300 stycken utspridda i landet. I takt med ökningen efterfrågas svensk humle igen. Hantverksbryggerierna ser det som en möjlighet att sticka ut på marknaden och brygga helsvenskt och närproducerat öl.

Varför finns det så lite lokalproducerad humle i landet när det finns mikrobryggerier som importerar humle för att brygga öl? Går det överhuvudtaget att odla humle här och vad måste man tänka på för att lyckas med odlingen?

Kommersiell humleodling i större skala finns inte i Sverige. De odlingar som finns är mer på hobbynivå. Eftersom det finns ytterst få kommersiella odlare i Sverige i dag av humle och liten erfarenhet av hur pass lönsamt det egentligen kan vara så får den som startar kommersiellt storskalig humleodling i landet i dag finna sig i att ge sig ut på outforskad mark. Det kan vara svårt att göra en ekonomisk kalkyl som grundar sig på svenska förutsättningar.

Svensk humleodling

Svensk humleodling var som störst under 1600- och 1700- talet och odlingen av humle reglerades i lag under fyra sekler. Flera av dagens arbetsmoment vid humleodling är samma som för många hundra år sedan, även om maskiner idag underlättar arbetet. Humle är en flerårig slingerväxt om kan bli nio meter hög och behöver klättra för att utvecklas bra. Därför odlas humle i en humlegård med störar.

På 800-talet blev humle känd som ett bra och gott konserveringsmedel vid ölbryggning. De konserverande och smakgivande ämnena finns i humlens kottar, som endast växer på honplantorna och påverkas mycket av vädret.

Humle ingår fortfarande i öl, men bara för smakens skull. Att göra öl kallas att brygga öl men bryggningen är egentligen bara ett av flera moment i öltillverkningen; första steget är mältning, andra steget är bryggning och det tredje och sista steget är jäsning. Detta är ett hantverk med ändliga variationsmöjligheter. Ingredienserna malt, vatten, humle och jäst kan varieras och kombineras på flera sätt och varje bryggmoment kan ändras på minst hundra olika sätt.

Affärsmässiga förutsättningar för utveckling

En av de stora frågeställningarna är huruvida man skall satsa på en ekologisk eller konventionell odling av humle. Detta bör naturligtvis baseras dels på den egna inställningen men man bör även beakta eventuella kunders behov och om det går att få ut något mervärde. Majoriteten av de mindre bryggerierna har inte ekologiskt öl men om det beror på ointresse från deras kunder eller svårigheter på att få tag i ekologisk råvara återstår att besvara. Klart är att ekologiska livsmedel idag ökar sina marknadsandelar och samma intresse borde finnas för öl.

Val av humlesort kan vara lika avgörande för kundintresset som odlingsformen. Det finns idag ett stort antal humlesorter som är utvecklade för att ha unika egenskaper som hög avkastning, hög andel aromatiska oljor mm som ger högra intäkter. Vad många bryggerier efterfrågar är dock en humle med en historia eller identitet som ger ett mervärde åt ölet. Det finns ett stort antal humlesorter som är identifierade utifrån geografiskt ursprung och genetisk unikitet. Dessa skulle kunna tillföra en lokalt brygd öl ett mervärde i fler dimensioner än smak. Dessutom kan en odlare men en unik humlesort få stark förhandlingsposition att utgå ifrån.

Alternativa användningsområden

Humle är mest känd som ingrediens i öl men kan också användas som sömnmedel, för att bättra på matsmältningen eller öka aptiten. Det finns även underlag för att utveckla frågan om humle skulle kunna kopplas till ett specifikt hälsopåstående. I livsmedelsverkets underlag för hälsopåståenden framgår att humle har en påvisad hälsoeffekt för kvinnor i menopausen. Vid ett intag 100-250 mikrogram av 8-prenylnaringenin (eller ekvivalenter) får man använda hälsopåståendet ”Kan bidra till välbefinnandet hos kvinnor i övergångsåldern”. Påståendet är dock inte accepterat av EU.

Humle används både i matlagning och i diverse hygienprodukter (tvål, hudkräm osv). Odlare skulle kunna utveckla humlebaserade produkter i egen regi eller göra det i nära samverkan med befintliga producenter av egenvårdsprodukter. Här krävs dock att man tar fram ett ordentligt kunskapsunderlag dels av vilka effekter man kan förvänta sig att få, dels hur gällande lagstiftning enligt tex kemikalieinspektionen och liknande som inte ligger under livsmedelslagstiftningen skall hanteras.

Starta en humlegard 2

Konventionell eller ekologisk odling

Den som ska börja odla humle måste ta ställning till om odlingen ska brukas konventionellt eller ekologiskt. Det finns flera faktorer som bör vägas in i beslutet, bland annat följande:

  • Marknadens efterfrågan på ekologisk och konventionell humle
  • Pris på ekologisk och konventionell humle
  • Skillnad i produktionskostnader
  • Kostnad och administrativt arbete kopplat till ekologisk certifiering
  • Tillgång till ekologisk mark
  • Strategier för ogräs och skadegörare, tillåtna preparat, mekaniska och förebyggande metoder

Vid nyetablering av en KRAV-certifierad humleodling finns det i dagsläget inga krav på att plantorna ska vara ekologiska om det inte finns ekologiska plantor på marknaden. För konventionella humleplantor som planteras på redan KRAV-godkänd mark kan skörden KRAV-certifieras tidigast 1 år efter plantering. Vid omställning av mark som brukats konventionellt krävs 2 års karenstid innan marken klassas som KRAV-certifierad. Vid omställning av en redan etablerad konventionell humleodling till KRAV-certifierad tillämpas en karenstid på 3 år. För mark som inte är KRAV- certifierad men som brukats med endast KRAV-godkända produkter, kan man ansöka om retroaktiv karens.

Möjligheter till mekanisering

Det är främst plockning av kottar från rankorna och den efterföljande rensningen som är de stora tidsslukarna i svensk humleodling. Arbetsbehovet vid bärgningen skulle väsentligt kunna minskas genom att ta i anspråk de maskinella lösningar som används vid brukningsenheter utomlands.

På de stora odlingarna, bl.a. i Tyskland och Tjeckien, är skörden i hög grad mekaniserad. Rankornas avskärning vid topp och rot sker ofta maskinellt. De avskurna rankorna faller direkt ner på ett fordonsflak för att sedan transporteras till en s.k. plockmaskin där kottarna frånskiljs och rensas,

På den nordamerikanska marknaden har det utvecklats ett antal plockmaskiner med inriktning på de mindre humleodlingarnas behov. Denna mekanisering avser att underlätta för mindre, manuellt skördade odlingar att expandera till enheter av storleksordningen någon hektar. Inom detta segment finns utrustning som enbart repar kottarna från rankorna såväl som kompletta maskiner vilka även har rensnings-funktion.

Plockmaskiner för humle är en helt ny företeelse i Sverige men de är nödvändiga om vi önskar kunna bedriva storskaliga odlingar. Genom att mekanisering av humleskörden är så oprövad i vårt land är det angeläget att på ett tidigt stadium försöka få en upp-fattning om maskinsäkerheten för olika tekniska koncept.

Välja rätt sorter

Vid anläggning av en humleodling måste man ta ställning till vilken eller vilka humlesorter som ska odlas. Det är viktigt att välja sorter som mognar relativt tidigt eftersom de annars inte hinner mogna i svenskt klimat. Det är även intressant att undersöka vilka utländska sorter som skulle passa för svenska odlingsförhållanden. Det finns i dagsläget inga växtskyddspreparat godkända för användning i humle.

Därför är det extra viktigt att väga in sortens resistens. Odlingen bör placeras på väldränerade jordar med god vattenhållande förmåga. Under en normal svensk sommar behövs ofta ingen bevattning, men möjlighet till bevattning vid torrår bör övervägas. Odlingsplatsen bör ligga skyddad för kraftig vind men samtidigt inte helt vindstilla. På blåsiga platser kan en lähäck planteras runt odlingen. Humlens rankor behöver någonting att klättra på. I Sverige är det i dagsläget vanligast att använda klätterstörar.

I kommersiell humleodling utomlands används istället ett system uppbyggt av stolpar, vajrar och klättersnören. Vid val av system är det viktigt att överväga möjligheterna till maskinell skörd. Manuell skörd av humlekottar är det enskilt mest tidskrävande arbetsmomentet.

Skörd av humle

Skördetidpunkten för humle infaller normalt under perioden augusti till oktober. Humlen bör skördas under torra förhållanden för att minska risken för kvalitetsnedsättande värmebildning under hanteringen. Svenska erfarenheter visar på att skörden ibland kan behöva klaras inom endast ett par dagar för att kunna parera ogynnsamma vädersituationer.

Skörden av humle innehåller normalt 3 arbetsmoment: humlerankan tas ned, kottarna avlägsnas från rankan och blad och orenheter rensas. Den svenska humleskörden sker idag så gott som uteslutande manuellt. Kapaciteten blir låg genom att en person endast plockar mellan 0,4 och 3 kg per timme.

Sammantaget karaktäriseras dagens svenska humleskörd av starkt väderberoende och hög intensitet. Genom att dessa parametrar råder i kombination blir verksamheten krävande att organisera. För att klara bärgning av betydande mängder under få dagar behöver ett stort antal skördearbetare engageras. Den nödvändiga framförhållningen försvåras av att skörden är så väderberoende vilket ofta medför att arbetsplaneringen endast kan ske från dag till dag. Sammantaget hämmar detta svenska odlare att övergå från hobby till yrkesverksamhet.

Torkning

Torkning är en viktig process för att kunna konservera humlens kvalitet mellan skörd och ölbryggningen. Humle torkas idag genom att varmluft (vanligen ca 60ºC) blåses genom en bädd av humle. Generellt bör höga temperaturer och långa torkningstider undvikas för att inte bryta ner viktiga komponenter såsom essentiella oljor och α-syror. Torkning är en tids- och energikrävande process som påverkar humlens kvalitet, vilket därför gör det intressanta att både optimera dagens konventionella varmluftstorkningen samt undersöka alternativa torkningstekniker.

Slutsats

En kommande svensk humleproduktion kommer sannolikt att ha mycket svårt att konkurrera prismässigt med de etablerade odlarna. Skall man lyckas ligger en möjlighet i att erbjuda bryggerierna humle med mervärden som inte går att finnas någon annanstans. Här bör man överväga att odla gamla svenska sorter som förutom smak även har en historia som är värdeskapande för slutprodukten.

En förutsättning för att nå fram är att man på ett tidigt stadium etablerar kontakt med köparna och får en förståelse för vilka kundkrav och förväntningar som finns samt förmedlar möjligheter med svenskodlad humle. Därför är det också viktigt att skapa mötesplatser och kontaktnät mellan blivande humleproducenter och bryggerier eftersom det är deras affärsrelationer som ska leda till nya affärer och jobb.

Våra partners

expoweralogo             framtidsutveckling logo