Stadsodling i framtiden

Att odla hemma på sin egen bakgård eller balkong har blivit populärt, inte minst i storstäderna. I Sverige ser många det som en hobby, men i stora delar av världen är stadsodling ett sätt att överleva. Stadsodlandet är på stark frammarsch, främst i USA, Kanada, Storbritannien och Västeuropa. På sista tiden har stadsodlandet även fått ett uppsving i Sverige med positiv respons i media.

Formerna för odling börjar förändras i snabb takt under de senaste åren. Framför allt har odlingen flyttat in i städerna och människor som förr aldrig haft en tanke på att odla är plötsligt entusiastiska urbana jordbrukare.

Vad kan då stadsodling lära stadsplaneringen för ökad samhällelig hållbarhet? Urban odling generellt har fått ett ofattbart stort uppsving, med viktiga och inspirerande pionjärer som Eagle Street Rooftop Farm i New York och en nästan explosionsartad ökning av antalet föreningsdrivna tillsammansodlingar i stadsmiljöer.

Föreningsdrivna stadsodlingar gör anspråk på outnyttjade områden i städer och sluter vanligtvis avtal med kommuner. Dessa dyker upp här och där i landet och utgör ett alternativ till det mer traditionella odlandet på koloni- och odlingslotter i staden. Dessa har inget större ekonomiskt vinstintresse utan odlar för gemenskapens skull och för att de är trötta på att vara industriella ätare. Med ett pedagogiskt syfte vill föreningarna stärka de förlorade mänskliga sambanden mellan land och stad.

Vertikala odlingar

Andra typer av stadsodlingar dyker även upp där verksamheten är mer företagsbaserad, vilket i störst utsträckning sker utomlands. Det har även börjat odlats på tak samt görs experiment på hur grödor kan odlas inomhus genom vertikal odling, antingen i futuristiska höghus av glas eller i övergivna befintliga byggnader. Grundidén för dessa vertikala inomhusodlingar bygger på att skapa slutna självförsörjande kretsloppssystem med innovativa, smarta och högteknologiska metoder.

Drivkrafterna bakom stadsodlingsinitiativen grundar sig i klimatfrågan, en ohållbar matindustri, att minska transportbehovet och att på nytt stärka relationen mellan landsbygd och stad. Framtiden handlar om att föda jordens växande storstadsbefolkningar. Det som är bäst lämpat för Sverige är de föreningsdrivna stadsodlingarna som först och främst bidrar med social hållbarhet. Ekologisk hållbarhet erhålls självklart också, och även ekonomisk om stadsodlandet får fäste och utvecklas. Den ekonomiska hållbarheten kommer inte först utan sker på sikt genom jobbskapande och stadsodlingens övriga positiva externaliteter.

Det är nämligen i miljonprogrammens förorter, där land möter stad, som odlandet i dagsläget i Sverige kan göra störst samhällsekonomisk nytta. Här bor ofta samhällets mest socialt utsatta och stadsodlingar kan få enormt stora konsekvenser och positiva följdeffekter i dessa områden. De kan bland annat främja integrationen.

Alla varianter av stadsodling bidrar på sitt sätt till en hållbar stadsutveckling och tillsammans kan de ge effekter för samtliga hållbarhetsaspekter. Genom möjligheter att på ett hållbart sätt föda världens framtida urbana befolkning, i samverkan med krafter att dela på saker, kan stadsodling bidra till minskad klimatpåverkan.

En sak är säker. Att låta matindustrin fortsätta förse oss med mat som vanligt, samtidigt som vi fortsätter med dagens konsumtionssamhälle, går inte.

Slutsats

Det finns fem större drivkrafter bakom samtida stadsodlingsinitiativ. För det första beror de på dagens högaktuella klimatförändringar. För det andra på en ohållbar matindustri. En tredje drivkraft bakom initiativen är stadsodlingens bidrag till hållbar stadsutveckling. En fjärde drivkraft, kopplat till de tre tidigare, är ett minskat transportbehov. Den femte drivkraften finns i att på nytt sammanföra land och stad, och därigenom öka städers självförsörjningsgrad, för att stärka banden mellan stadens invånare och maten.

Stadsodlingsinitiativens effekter för social hållbarhet innebär att gemenskapen ökar då planering, plantering, skötsel och skörd sker tillsammans. Ett ökat deltagande är bra för medborgarnas hälsa på alla sätt. Odlingarna ökar populariteten för hållbart designade områden, ger trivsammare och mänskligare städer och ökar därmed livskvalitén.

Tidigare har det inte varit möjligt för en enskild odlare att få hyra mark i staden för kommersiell odling, utan odlaren har varit hänvisad till mindre odlings- och kolonilotter där man endast får odla för eget bruk. Genom samverkan mellan kommun, forskning och privata aktörer har ett nytt sätt att odla kommersiellt i staden skapats – stadsbruk.