Hur beskattas biodling?

I Sverige råder principen, att alla inkomster skall beskattas och de delas in i tre olika slag: Tjänst/anställning (här ingår även hobbyverksamhet), Näringsverksamhet (företag) och kapital. När det gäller en biodlare, så är det framför allt hobby och näringsverksamhet som är aktuella och det finns idag ingen skarp gräns där emellan. Skattemässigt har det heller ingen större betydelse, eftersom reglerna säger att överskott skall beskattas, oavsett om det är hobby eller näringsverksamhet.

Hobby eller näringsverksamhet?

Biodling kan bedrivas som hobby, vilket är det vanliga, eller som näringsverksamhet. Hobby brukar beskrivas som att verksamheten visserligen bedrivs varaktigt och självständigt, men att ett egentligt vinstsyfte saknas.

För att förenkla har man från Skatteverket sida sagt att som hobby skall i normalfallet innehav av högst 15 bisamhällen räknas. Från och med ett innehav av 16 bisamhällen bör verksamheten utgöra näringsverksamhet.

Både hobbybiodling och biodling bedriven som näringsverksamhet beskattas, fast på lite olika vis. Man bör notera att för den biodlare som innehar jordbruksfastighet ingår bisamhällena i näringsverksamheten, även om antalet understiger 16.

Beskattning av hobbybiodling

Sedan 1 januari 1991 är överskottet av all hobbyverksamhet möjligt att beskatta. Dock är inkomster från försäljning av vilt växande bär och kottar som den skattskyldige själv har plockat, skattefria till den del de under ett beskattningsår inte överstiger 12.500 kr.

Alla inkomster som beskattas måste hänföras till något av inkomstslagen tjänst, kapital eller näringsverksamhet. Inkomster från hobbyverksamhet har placerats i inkomstslaget tjänst. Skatteverket har givit ut en särskild broschyr som behandlar beskattning av hobbyverksamhet, SKV 344.

Som utövare av inkomstbringande hobbyverksamhet är man skyldig att spara anteckningar, räkningar, kvitton m.m. på ett sådant sätt att kontroll av deklarationen är möjlig. Handlingarna bör bevaras minst 7 år efter inkomståret.

För att redovisa resultatet av hobbyverksamheten använder man blankett T2. På denna blankett upptas intäkter och kostnader. Avdrag för förslitning motsvarar det som i näringsverksamhet kallas avskrivningar eller värdeminskningsavdrag. Om överskott uppkommer skall egenavgifter betalas. Därför får man också göra ett schablonavdrag för egenavgifter med 25% av överskottet före avdrag. Uppkommer underskott kan detta sparas i upp till fem år efter inkomståret. Uppkommet underskott kan kvittas, fast bara mot framtida överskott i hobbyverksamheten. På detta sätt kan en utjämning ske. Ett överskott beskattas enligt de vanliga skatteskalorna.

Beskattning av biodling som näringsverksamhet

Bedriver man näringsverksamhet är man bokföringsskyldig. I Bokföringslagen finns strikta bestämmelser om att alla affärshändelser skall bokföras löpande, och att verifikationer skall bevaras på särskilt sätt m.m. I övrigt kan många olika frågor uppkomma och de som avser att bedriva sin biodling som näringsverksamhet bör skaffa sig information direkt från sitt lokala skattekontor. Registrering hos Skatteverket skall också ske om du avser att bedriva näringsverksamhet.

Om verksamheten får stor omfattning kan det vara klokt att ta hjälp av någon bokföringsbyrå för att redovisningen skall bli korrekt.

En av de viktigaste skillnaderna mellan hobbybiodling och biodling som näringsverksamhet är att underskott får sparas hur länge som helst för att kvittas mot framtida överskott. En annan skillnad är att underskott de fem första åren av en nystartad verksamhet får dras av som allmänt avdrag och således kvittas mot övriga förvärvsinkomster.

Mervärdesskatt

Redovisning av mervärdesskatt blir i normalfallet endast aktuellt för den som bedriver näringsverksamhet. Det betyder för hobbybiodlaren att den mervärdesskatt som upptas på de fakturor man betalar ingår i kostnaderna som skall upptas på blankett T2. Någon mervärdesskatt skall då inte heller ingå i de försäljningsintäkter som inflyter.

I undantagsfall kan det förekomma att momsskattepliktiga varor eller tjänster omsätts i hobbyverksamheten i former som kan jämföras med näringsverksamhet. När omsättningen av sådan näringsliknande hobbyverksamhet överstiger 30.000 kr per år är man skyldig att redovisa mervärdesskatt. Om du är tveksam bör du höra dig för hos ditt lokala skattekontor.

I de fall då man blir skyldig att redovisa mervärdesskatt i hobbyverksamheten skall inkomster och utgifter redovisas exklusive mervärdesskatt på blankett T2. Normalt redovisas då mervärdesskatten på särskild plats i inkomstdeklarationen. Mervärdesskatten ingår aldrig i de intäkter och kostnader som upptas i dessa blanketter, utan redovisas separat. Mer information finns i Momsbroschyren SKV 552.

Reglerna om befrielse gäller från den 1 januari 2017. Om skyldigheten att betala moms uppkommit före den 1 januari 2017 gäller de gamla reglerna. Om du redan vid beskattningsårets början vet att försäljningen kommer att bli större än 30 000 kronor kan du inte få befrielse.

Hur blir jag befriad?

Om ditt företag/biodling inte redan är momsregistrerat så är du automatiskt befriad om du inte kommer över beloppsgränsen 30 000 kronor under året. För att du ska kunna få befrielse får du inte heller ha kommit över beloppsgränsen 30 000 kronor de två senaste åren. Befrielsen gäller tidigast från den dag Skatteverket beslutar om befrielse.

Har jag avdragsrätt för ingående moms om jag är befriad? Huvudregeln är att du inte kan göra avdrag för ingående moms om du är befriad.

Utförligare information finns att läsa på Skatteverkets hemsida www.skatteverket.se

Våra partners

expoweralogo             framtidsutveckling logo