Starta en fristående skola - fakta

För att få starta en friskola krävs att skolan har en idé som beskriver vad friskolan kan tillföra kommunen, alltså varför eleverna ska välja den skolan framför de befintliga skolorna. En friskola måste dessutom, efter remiss hos berörd kommun, godkännas av Skolinspektionen för att få driva verksamhet. Här har vi samlat information som är viktig för dig som driver eller funderar på att starta en fristående förskola eller skola.

Kommunal utbildning i privat regi

Skolan som drivs i kommunal regi inkluderar bland annat förskola, grundskola, gymnasieskola, särskola, kommunal vuxenutbildning, fritidsverksamhet och skolbarnsomsorg.

Skolsektorn drivs av valfrihet, det vill säga, det är eleverna som väljer vilken skola de vill gå till. Alla elever har en skattefinansierad skolpeng som följer med till den skola som eleven väljer. Det är så skolor finansieras, kommunal skola som friskola. Skolpengen till fristående skolor beräknas utifrån kommunens budgeterade kostnad för sin skolverksamhet vilket innebär att skolpengen är lika stor oavsett om man väljer en kommunal eller fristående skola. I vissa fall kan däremot skolpengen innehålla ett tilläggsbelopp för elever som exempelvis har behov av särskilt stöd.

Dagens regler formades i den så kallade friskolereformen som kom 1992. Friskolereformen hade till syfte att införa ett system där samma villkor skulle gälla både för kommunala skolor och för friskolor. Detta innebar bland annat att eleverna kunde finansiera sin skolgång i en friskola med den kommunala skolpengen vilket tidigare inte varit möjligt. Friskolor är därmed inte tillåtna att ta ut någon form av avgift för studier från eleverna. Detta skiljer friskolorna från privatskolor, där det är tillåtet att ta ut en avgift för skolgången. Det finns endast ett fåtal privatskolor i Sverige.

Friskolereformen innebär dessutom att Skolverkets regler kring vad som måste ingå i en utbildning gäller för kommunala skolor liksom för friskolor. Grundkunskapen ska därmed vara samma för de elever som gått kommunal skola som för de elever som gått friskola. Detta mäts bland annat genom de nationella prov som är obligatoriska för alla elever.

Friskolor i siffror

15 procent av eleverna i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan går i en friskola. Under läsåret 2017/18 fanns 820 fristående skolenheter inom grundskolan och 433 fristående skolenheter inom gymnasieskolan. Sedan friskolereformen 1992 har antalet friskolor och friskoleenheter i Sverige ökat. 85 procent av de aktörer som driver friskolor har endast en skola.

Friskolor i aktiebolagsform

Aktiebolag är den vanligaste driftsformen för friskolor. 74 procent av friskoleeleverna går i skolor drivna som aktiebolag. Totalt sett handlar det om 180 000 elever. Totalt sett går 74 procent av samtliga friskoleelever inom grundskolan och gymnasiet i AB-skolor. Särskilt bland fristående gymnasieskolor är aktiebolagsformen vanlig.

Jämfört med samtliga driftsformer, offentliga såväl som privata, går sammanlagt 12,5 procent av Sveriges elever inom grund- och gymnasieskolan i AB-skolor. Högst är andelen i Stockholms län där en av fem elever går i en friskola driven som ett aktiebolag. Lägst är andelen i Kalmar län där endast 5 procent av eleverna går i sådana skolor.

Ser man istället till antalet elever (se tabell nedan) går sammanlagt 180 000 elever i AB-skolor. Enskilt flest, 33 000 elever, återfinns i Stockholm. Tvåa på listan ligger Göteborg där nära 15 000 elever går i skolor drivna som aktiebolag.

Öppenhetskrav och kö i fristående skolor

Alla som vill har rätt att gå i en friskola, oavsett om skolan ligger i den kommun där man är bosatt eller i en annan kommun. Skollagen ställer krav på öppenhet, d.v.s. att alla elever ska tas emot i mån av plats, för att skolan ska bli godkänd och ha rätt till bidrag. Öppenhetskravet innebär att även elever i behov av särskilt stöd kan välja den friskola de önskar. Elevens hemkommun är alltid skyldig att betala skolpeng i form av grundbelopp till skolan för varje elev som går där.

För elever med mycket omfattande stödbehov kan kommunen också bevilja ett tilläggsbelopp till friskolan, på samma grunder som man fördelar stöd till eleverna i den egna hemkommunens skolor. Tilläggsbeloppet är avsett för extraordinära stödåtgärder, främst för assistent, hjälpmedel eller anpassning av lokaler. Resurser för andra stödåtgärder som specialpedagogiskt stöd, extra undervisning, placering i liten grupp m.m. ingår vanligen i grundbeloppet.

I vissa fall kan en kommun neka att betala en fristående skola tilläggsbelopp om det skulle innebära betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Endast när en kommun har givit detta besked kan även en fristående skola neka att ta emot eller fortsätta att erbjuda en elev en plats i skolan. Om kommunen av andra skäl inte beviljar skolan tilläggsbelopp eller ger en lägre ersättning än begärt, så kan friskolan överklaga kommunens beslut till förvaltningsrätten.

Om fler elever söker än det finns platser

Om fler elever söker till en fristående skola än det finns platser, så finns regler för hur urvalet ska gå till. I sin ansökan om tillstånd ska skolan ange hur den tänker sköta sin kö och Skolinspektionen beslutar om de grunder för urval som skolan får använda. För en fristående grundskola är de av Skolinspektionen tillåtna urvalsgrunderna:

  • Syskonförtur
  • Elever som gått i skolans förskola/förskoleklass
  • Kötid
  • Närhetsprincip

Friskolan måste inte använda alla grunderna, utan kan välja en eller flera av dem. Skolan ska tydligt ange vilka och i vilken ordning de kommer att användas.

För en fristående gymnasieskola gäller alltid intagning på betyg/meritpoäng samt ett fåtal platser som ska avsättas för fri kvot. Då kan skolan ta emot en elev som inte har svensk gymnasiebehörighet, t.ex. elever från utlandet.

Tilldelning av köplats bör skötas enbart via skriftliga ansökningar där identiteten hos elev och vårdnadshavare har säkerställts. Besked om en plats kan erbjudas eller inte ska vara tydliga och redovisa på vilket sätt köreglerna har använts.

Om en elev tackar nej till sin plats ska skolan bekräfta detta skriftligt och undersöka om platsen kan ges till annan elev.

Checklista för skolstartare

Att starta en skola kan ses som en lång och hektisk process. Verksamheten uppfylla vissa krav, både när det gäller pedagogik och lokaler. Ska ni servera mat gäller dessutom särskilda krav för livsmedelshanteringen. Räkna med minst två år från idé till skolstart. Här ger vi en schematisk bild av hur det kan se ut.

  • Idén kläcks
  • Vem/Vilka står bakom? Formulera verksamhetsidén.
  • Säkra förutsättningarna
  • Skaffa kunskap om vad som krävs (www.skolinspektionen.se). Inventera kompetensbehovet. Ta reda på förutsättningarna i kommunen.
  • Inför ansökan till Skolinspektionen
  • Börja i god tid med att gå igenom ansökningsblanketten med anvisningar. Vissa moment kräver god framförhållning. Ansök om observatörsmedlemskap i Friskolornas riksförbund och delta i förbundets Starta skola-kurs.
  • Ansökningstidpunkt
  • Ansökan inkommen till Skolinspektionen senast 31 januari året innan skolstart.
  • Skolinspektionens handläggning av ansökan
  • Kommunen får yttra sig över konsekvenserna av friskolans etablering. Skolinspektionen kan komma att begära kompletteringar av den sökande.
  • Beslut från Skolinspektionen
  • Beslutet ska i regel fattas senast den 1 oktober och omfattar godkännande samt rätt till bidrag/skolpeng. Beslutet kan överklagas. Godkännandet gäller i ett år.
  • Etableringskontroll
  • Meddela kommunen om skolstart

Några månader före skolstart gör Skolinspektionen en etableringskontroll för att undersöka om skolan kommer att kunna starta som planerat och att utbildningen håller god kvalitet så att eleverna ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Det är exempelvis viktigt att det kommer att finnas skolledning och lärare på plats, att det finns tillgång till elevhälsa och skolbibliotek och att platser för det arbetsförlagda lärandet (gymnasieskolan) har förberetts.

 

Våra partners

expoweralogo             framtidsutveckling logo