Info

Musselodling-fakta

Odling sker främst längs västkusten eftersom musslorna växer snabbare och blir större i det saltare vattnet än vad de gör i Östersjön. När de nått konsumtionsstorlek efter cirka 18 månader skördas de, främst för att användas som mat. Musslor som är för små för att äta eller som har trasiga skal sorteras ut och kan användas till djurfoder eller som gödningsmedel.

Eftersom blåmusslor lever på att filtrera plankton ur havsvattnet tar de upp näringsämnen (kväve och fosfor) ur havet när de växer till. Dessa näringsämnen förs bort ur den marina miljön när musslorna sedan skördas. På så sätt minskar övergödningen i det område där blåmusslor odlas. Ofta diskuteras därför musslornas potential som vatten renare även för Östersjön.

Det finns en relativt stor efterfrågan på blåmusslor och antalet användningsområden kan på sikt komma att öka. Framtida användningsområden kan till exempel vara inblandning av musselkött i djurfoder eller rening av vatten med höga halter av näringsämnen. All produktion av musslor kontrolleras regelbundet av Livsmedelsverket för att undvika att musslor med förhöjda halter av till exempel alg-gifter och bakterier når konsumenterna.

De större musselodlarna använder flera olika områden för odling för att på så sätt alltid kunna ha områden som är fria från alg-gifter och därigenom kunna säkra regelbundna leveranser. Musslorna kan sitta kvar i odlingen för senare skörd, eftersom de effektivt renar sig själva från skadliga ämnen.

Svensk musselodling

Svensk musselodling har goda tekniska förutsättningar för att expandera och utvecklas. Det finns outnyttjade områden och tillstånd. De fysiska förutsättningarna ger en mussla av god kvalitet. Odling av musslor är unik i det att det inte krävs någon aktiv foderinsats utan musslorna lever av näring som det finns gott om i haven. Musselodling är därför en billig och resurssnål livsmedelsproduktion.

Avsättningsfrågan har dock hittills varit svår att hantera eftersom den nuvarande produktionsnivån varit för liten och ojämn. För att kunna leverera på marknaderna ute i Europa behövs större volymer och samverkan mellan befintliga aktörer. Det behövs en viss produktionsnivå som gynnar hela näringen och ger skalfördelar, vilket ger förutsättningar för kontinuerliga leveranser på marknaden.

Musselodlingen ger klara miljövinster

Forskning kring musselodling och dess positiva inverkan på havsmiljön har från skilda håll i världen visat på hur eutrofieringens negativa effekter hämmas av musslornas filtrering av stora volymer kustvatten och gynnar ekosystemet. Musselodling är således unikt i den bemärkelsen att odlingen inte bara ger ett nyttigt livsmedel utan till detta kommer att de samlade miljöeffekterna av verksamheten är positiva.

Ekonomiskt innebär en satsning på att öka musselproduktionen en direkt ekonomisk vinst för kustsamhället genom ökad sysselsättning men även miljövinster för samhället genom att reducera näringstillgången i havet.

Det pågår ett intressant fall är att Lysekils kommun planerar ersätta utbyggnad av kväverening med utbyggnad av musselodling som en form av kväveupptagningsstation. Det är dock viktigt att en sådan åtgärd inte uppfattas av allmänheten som att musslor tar hand om föroreningar, utan att det görs klart att det handlar om upptag av ett näringsöverskott.

Att sätta upp en musselodling

Att sätta ut eller rigga upp en odling är ett krävande arbete eftersom förankringsutrustningen väger flera ton och arbetet med att lägga ut 10 långlinor kan vara ganska svårt och arbetskrävande när man inte är van eller har rätt utrustning för detta. Därför kommer uppriggningstjänsten att köpas upp för de första två åren. Däremot arbetet med att förbereda musselbanden med plastclips och sänken, samt fästa de färdigmonterade banden och flytbojarna på långlinorna (wirarna) kan man klara av själv med en mindre båt.

Musselbandet fästs med ett plastclips på långlinan och hänger ner ca 5 m. Sedan fästs ett sänke (kamjärn) på ca 45 cm och därefter går bandet upp igen och fästs med nytt clips, mellanrum på 45-50 cm och nytt clips, och sen ner igen, osv. Musselbandet är så att säga oändligt (ca 2 500 m per långlina), vilket gör att det går numera både enklare och snabbare att skörda en odling. Flytbojar fästs till en början ungefär var 15:e meter. Därefter får man komplettera med bojar ungefär var 10:e och sen tätare allteftersom odlingen växer och tynger ner långlinorna. Det behövs ett vattendjup på 8-10 m.

Musselbanden får inte komma i kontakt med botten eftersom man då får problem med sjöstjärnor och krabbor som klättrar upp och äter av musslorna.

Tillväxt och produktion

För produktion av 1 kg musslor krävs 5-10 kg växtplankton (jämfört med att producera 1 kg torsk, vilket kräver 1000 kg växtplankton). Största mängden settlingsfärdiga larver finns på västkusten i månadsskiftet juni-juli, men larver fäster sig ända in i slutet av augusti. Storleken på larverna när de settlar är ca 0,3 mm. På eftersommaren har larverna hunnit bli 0,5-1 cm lång. Efter 9-10 månader är larverna ca 4 cm. Tiden det tar för en blåmussla att nå konsumtionsfärdig storlek (6 cm) kan dock variera från 6 månader till 4 år.

Maximal tillväxt har musslorna vid temperaturer mellan +15 och +20 grader. Musslan växer snabbare i mörker än i ljus. Även strömhastigheten förbi musselklasarna påverkar tillväxten. Kraftig ström innebär ökad näringstillförsel och därmed ökad tillväxt. Blåmusslan lever huvudsakligen av små encelliga alger med hög halt av kolhydrater.

Skörd

När musslorna skördas passerar musselbandet en särskild utrustning som skrapar av allt som sitter på bandet. Sänkena tas av allteftersom och musselbanden hamnar i en egen binge (och måste rengöras och gås igenom inför nästa användningsomgång). Musslorna pumpas ner i stora säckar som fullastade väger ca 1 ton.

Skördekapaciteten hos befintlig musselodlare uppgår till 25-30 ton råmussla per dag. Skördningen kommer för de första två åren att göras under de toxinfria veckorna i april och maj. Med ovan nämnda kapacitet tar det 5-6 dagar att skörda 150 ton råmusslor.

En musslas livscykel

Blåmusslans liv kan delas upp i två stadier; ett frisimmande och ett fastsittande. På våren släpper han- och honmusslor ut mjölke respektive ägg i vattnet. De befruktade äggen utvecklas till små larver som är frisimmande i tre till fyra veckor. I maj-juni sätter larverna sig fast (settlar) med hjälp av de mjuka, hornliknande byssustrådarna. Larverna förekommer oftast i ett oerhört överflöd och på sensommaren täcker småmusslor vanligen västkustens klippor helt från vattenytan och ner till två-tre meters djup.

Marknadsföring och försäljning

Det är viktigt att man kan fånga upp intresserade köpare i ett tidigt skede, så att avsättningsfrågan redan är löst när det är dags för skörd. Förutom eventuell direkt exportförsäljning kan musslorna också säljas via redan etablerade grossister i Sverige (ex. vis ”Allt i fisk”, ”Fina fisken”).

Marknadspriserna på råmussla varierar ofta mellan 3-7 kronor/kg. Pga. prisvariationer beroende bl.a. på säsong kan man få stora skillnader i kalkylerna. Det här betyder att det är en ganska osäker situation när det gäller musselodling.

Marknadsförutsättningar

Hemmamarknaden för färska blåmusslor är ännu så länge ganska begränsad. Det är framförallt importerade konserverade musslor som äts i större utsträckning. En förklaring till detta kan vara att många upplever det lite ”osäkert” att äta färska musslor pga. toxinproblemen.

Mycket hänger nog också ihop med ren okunskap och att vi inte har någon riktig tradition av att äta och tillaga musslor i stora delar av landet. Med den utländska maten och nya matvanor kommer dock denna bild troligen att förändras, under förutsättning att näringen kan garantera hög kvalitet och livsmedelssäkerhet.

Produktionen av blåmusslor är främst koncentrerad till Spanien, Italien, Frankrike och Holland, som tillsammans svarar för ca 85-90 % av totala produktionen inom EU. I dessa länder har dock skaldjursproduktionen nått sin biologiska bärkraft och därför är det i andra länder som den framtida ökningen måste ske.

Den potentiella utvecklingen för olika nationella marknader varierar något och svängningarna är stora. Den franska marknaden har en preferens för mindre musslor och domineras av färska skaldjur (ca 90 %). Den franska marknaden är en modern, men också långsamt växande marknad (totalt runt 100 000 ton).

Den italienska marknaden domineras också av färska skaldjur, men den visar en något starkare tillväxt än den franska marknaden (totalt ca 50 000 ton). På den spanska marknaden dominerar bearbetade skaldjur (200 000 ton eller 73 % av den totala skaldjurskonsumtionen).

Marknaderna i Belgien, Holland och Storbritannien upplever en stark tillväxt när det gäller försäljningen av färska skaldjur och den samlade konsumtionen är 25 000 ton, respektive 5 000 och 2 000 ton. Den högsta förbrukningen per capita av färska skaldjur har Belgien med 2,75 kg/Capita, vilket skall jämföras med Spanien – 1,5 kg/Capita och Frankrike 0,7 kg/Capita.

För att främja marknadsutvecklingen och frigöra den potential som finns inom näringen, kommer det vara nödvändigt med marknadskampanjer som fokuserar på hög kvalitet och matvarusäkerhet (genom gedigna övervakningsprogram för algförekomst och algtoxiner). Det kommer också bli viktigt att nå nya och unga kundgrupper, samt att kunna erbjuda vidareförädlade produkter.

Möjligheter

Det finns eventuellt flera outnyttjade tillstånd som kan vara lokaliserade på bra ställen ur produktionssynpunkt (tidigare entreprenörer borde kunna spåras liksom deras kunskap kring produktionsförhållandena vid dessa platser. Visst karteringsarbete över lämpliga lokaler har redan gjorts, vilket bör tas tillvara (kommunala översiktsplaner, SMHI:s kartor, Tjärnö/Lars Ove Loo’s arbete inom INTERREG, Bohus vattenvårdsförbund)

Musselodling skapar möjligheter att rena vattenområden med hög närsaltsbelastning. Bättre metoder och teknik för att avgifta musslor håller på att diskuteras och det finns goda möjligheter att utveckla sådana – tester har gjorts i mindre skala. En musselnäring kan skapa nya sysselsättningstillfällen i skärgården, t ex för arbetslösa yrkesfiskare.

Det finns ett behov av att utöka produktionen i Europa; flera länder har redan nått sitt produktionstak – således bör det också finnas en stor avsättningspotential i Europa.

Konsumtionen av musslor borde kunna öka väsentligt i Sverige – dock behövs det marknadskampanjer och informationsinsatser.

Tillstånd

Tillstånd för musselodling prövas enligt fiskerilagstiftningen av länsstyrelsen. Om odlingen är planerad att ligga inom 300 m. från strandlinjen eller, där det är långgrunt ut till 3 m. vattendjup, måste strandskyddsdispens sökas. Denna prövning görs också av länsstyrelsen och kostar 2 700 kr. Rätten till vattenområdet har normalt den enskilde person som äger strandfastigheten och ansökningshandlingarna måste därför innehålla ett nyttjandetillstånd eller arrendeavtal med vattenrättsinnehavaren.

För övriga vattenområden upprättas arrendeavtal med Kammarkollegiet (årsavgift ca 600-700 kr). Övrigt som ansökan bör innehålla är en karta med odlingen inritad, upplysningar om typ av odling, beräknad produktion och arealbehov, vattenomsättning och miljöpåverkan, företagsuppgifter, osv.

Normalt tar handläggningen mellan 3-6 månader och tillstånden löper på ca 5 år.

---

Features

Location: