Starta eget inom lantbruk
Info
Starta en egen verksamhet som lantbrukare skiljer sig från helt enkelt bruka marken och "skörda frukterna av sitt arbete." Det finns många andra saker att tänka på förutom marken och "produkter". Jordbruket är ett vitt begrepp som täcker alla aspekter av djurs och växters odling. I sin enklaste mening är det produktionen av foder, fiber, mat och andra varor via naturlig odling. Att tjäna pengar på någon form av lantbruk innebär att du väljer en lämplig "produkt" och att du vet hur man framgångsrikt kan sälja den.
Beslut att vara i en egen verksamhet som lantbrukare är ett stort steg, och denna artikel kan bara ge en översikt över vad som kan ligga framför dig.
Hitta din nisch
Ett företag inom jordbruket är inte nödvändigtvis synonymt med en stor ranch eller gård, det kan vara mycket mer. Du kan producera någon form av särskilda jordbruksprodukter på små markområden och dem kan vara lönsamma om du håller kapitalkostnader låga. Om det är första gången du söker dig till jordbruket kan detta vara den perfekta utgångspunkten.
Du kan också överväga andra alternativ som är relaterade till jordbruket och att du kan börja själv, till exempel små speciella växtodlingsgårdar, nisch vingård, skadedjurs bekämpning, sälja gårdstillbehör, jordbruks utrustning, eller leverera tjänster och underhåll till befintliga gårdar. Ett leveransföretag kan kombinera flera olika typer av produkter.
Lantgårds förnödenheter som verktyg, djurfoder och stängsel tråd är exempel på förbrukningsvaror som behövs på de flesta anläggningar. Kunder som arbetar utanför kan behöva bekväma, robusta ytterkläder och skor.
Vad gör en lantbrukare?
Lantbrukaren äger eller arrenderar en gård, med eller utan djur. Många lantbrukare bor på gården de brukar. Gården kan vara specialiserad på att producera ex. spannmål eller andra grödor. Gårdar med djur är inriktade på produktion av ex. kött, mjölk eller ägg. Då är det även vanligt att gården odlar betesmark för de egna djuren.
Vissa gårdar är inriktade mot skogsbruk. På mindre gårdar sköter lantbrukaren de flesta sysslorna själv, ofta tillsammans med familjemedlemmarna. Utvecklingen går dock mot att antalet gårdar blir mindre men gårdarna i sig blir större. Det innebär att de små familjejordbruken blir färre medan andelen större gårdar ökar. Där har lantbrukaren personal anställd, till exempel djurskötare och/eller maskinförare.
Ibland finns även arbetsledare, till exempel driftledare och förmän. I och med att man har personal anställd har man också personalansvar. Det förekommer också att flera gårdar har gemensam personal.
Mycket av arbetet utförs med hjälp av maskiner
Datorerna har fått stor betydelse inom lantbruket. Planering, ekonomi och beräkning av hur mycket foder djuren ska ha är några exempel på vad datorerna används till. Ny teknik har även gjort att arbetsmiljön förbättrats, mjölkrobotar och automatisk utgödsling har bidragit till att arbetsskadorna minskat. Ett lantbruk med växtodling har rutinerna fördelade över året. Våren börjar med jordbearbetning, sådd och gödsling. Sedan kommer bekämpning av ogräs, svamp och insekter, innan det är dags för skörd på sensommaren eller tidiga hösten. I växtodlingen måste man inrätta arbetet efter vädret. Det kan till exempel betyda långa arbetsdagar när det goda skördevädret infinner sig.
Lantbrukaren har stor frihet att lägga upp sitt arbete själv. Som lantbrukare arbetar man mestadels utomhus, och i alla slags väder. Har gården skogsbruk görs det arbetet ofta på vintern.
Lantbrukaren använder många olika maskiner i sin verksamhet. Eftersom maskiner som traktorer och skördetröskor blir allt mer avancerade krävs det särskilda kunskaper för att hantera dem. Kostnaderna är också höga, därför förekommer det att flera gårdar har gemensam maskinpark. Reparation och underhåll av maskiner och byggnader sköter man ofta själv. Staket, diken och vägar behöver underhållas. Man måste hela tiden vara beredd på att lösa praktiska problem, ofta med kort varsel.
Lantbrukarnas utbildnings- och yrkesbakgrund varierar mycket. Många har lärt sig yrket genom praktiskt arbete och dessutom utbildat sig inom området. Ett viktigt inslag i arbetet är ekonomisk redovisning av inköp och försäljning samt annan administration. Det är viktigt att vara insatt i vilka regler som gäller för att få jordbruksstöd. Man måste också känna till de bestämmelser som finns kring miljö och djurhållning.
Djurhållning
På ett lantbruksföretag med djur består arbetet av att utfordra djuren och att gödsla ut och hålla rent kring dem. Att hålla uppsikt över djurens hälsa är en viktig uppgift. Avel, utfordring och annan skötsel planeras noga för att ge bästa ekonomiska resultat. På gårdar med mjölkkor sker mjölkningen 2-3 gånger per dag. Hur arbetet går till beror på vilken teknik som finns på gården.
Det blir allt vanligare att större gårdar installerar mjölkningsrobotar. På sådana gårdar väljer korna själva när de ska bli mjölkade, vilket gör att arbetsuppgifterna inom övervakning och kontroll ökar. En viktig uppgift är att ha uppsikt över kornas brunst, så att de kan bli seminerade eller betäckta vid rätt tillfälle.
Gårdar med svinuppfödning är ofta inriktade på att föda upp grisar, som sedan säljs vidare till andra gårdar eller går direkt till slakt sedan de nått en viss vikt.
Framtidsutsikter för lantbrukare
Utvecklingen går mot allt större gårdar. Idag krävs ofta stora volymer för att nå lönsamhet. Det blir allt viktigare för lantbrukaren att ha goda kunskaper i ekonomi. EU-medlemskapet har gjort att en större marknad skapats för svenska jordbruksprodukter. Samtidigt har importen av jordbruksprodukter från EU ökat.
Det finns efterfrågan på ekologiskt odlade produkter, vilket gör att många jordbrukare inriktar sig på ekologisk produktion. Specialiserade odlingsföretag kommer troligtvis att ge ett bättre resultat än någon traditionell odling satsning om du inte har enorma mängder mark för att uppnå goda resultat.
Vad kan du få startstöd för?
Startstödet är ett av företagsstöden inom landsbygdsprogrammet. Du söker stödet hos din länsstyrelse. Du kan söka startstödet om du har startat ett nytt jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag, eller om du har tagit över ett sådant företag. Startstöd kan du få bara en gång. För att få startstöd ska företaget vara inriktat på primärproduktion.
Primärproduktion är produktion, uppfödning och odling av jordbruks-, trädgårds- och renprodukter. Det kan till exempel vara mjölkproduktion, köttproduktion, växtodling, odling av energigrödor, biodling, vilt- eller hästuppfödning. Varje person som söker startstöd kan få högst 250 000 kronor. I vissa fall kan det finnas regionala begränsningar som innebär att stödbeloppet blir lägre än 250 000 kronor.
Länsstyrelsen gör en prioritering mellan ansökningarna. Det innebär att inte alla som söker startstöd får det. Om du inte uppfyller kravet på yrkeskunskap men ändå beviljats startstöd får du halva stödet utbetalt först och den andra halvan efter att du har kompletterat din yrkeskunskap.
För att få startstöd måste du ha en affärsplan. Den ska bland annat innehålla en beskrivning och analys av företagets nuvarande situation och affärsidé, mål och strategi för företagets planerade utveckling och en uppskattning av företagets framtida situation. Inom tre år efter att du fått startstödet följer länsstyrelsen upp din verksamhet. Om det finns stora avvikelser jämfört med din affärsplan finns risk för att du får betala tillbaka stödet.